torsdag 13 maj 2010
Nu vare slut pa de roliga...
kan nog va sista gangen ja skriver har, tiden i afrika har snart runnit ut. sanslost! forstar inte att vi ska aka hem imorn kvall. de kanns jobbigt, sorligt, trakigt, angest, harligt, roligt. blandade kanslor med andra ord. sitter i ett regnigt addis, vi kom hem fran varan resa i norr igarkvall efter att ha akt buss i drygt 12 timmar dar man hade hjartat i halsgropen hela tiden. vi hade aran att sitta langst fram vilket gor att man ser percis allt som hander vare sej man vill de eller ej. efter tio minuters korning korde bussen pa en hund :( stackars stackars vovve mitt hjarta gick i tusen bitar. efter den incidenten blev jag nojjig for det ar sa mycket utmed vagarna som har potential att bli overkort. manniskor, barn, alla far,getter, hastar o hundratusentals asnor (etiopien e det nast asnerikaste landet efter kina, finns over 35 miljoner asnor har) busshaffisen anvande tutan flitigt lite val flitigt = tinnitus!. det var lycka att komma tillbaka till addis ababa, kanns som hemma pa natt satt. resan har varit sa bra, men vi har spenderat sa mycket tid i bussar. o bussarna har e inte som bussarna hemma.. inte vagarna heller for den delen. hundratusen manniskor inklmda i ett skruttigt fordon pa serpentivagar utan racken med mera. lukten e inte att leka med yummie, vi har gjort som folket gor har.. kopt en liten citron som man har i handen hela resan o sniffar pa narhelst svett o pruttlukten blir outhardlig. har sett sa mycket utmed vagen, mycket vacker natur o manga scener som stannar kvar i minnet. nar man aker i landsbygden ser man hur outvecklat landet ar i jamforelse me storstaden. hur folk bor, kanns o ser ut som pa vikingatiden. barfota manniskor kampandes langa strackor med ved,vatten o barn pa ryggen. de ar sa starka! jag skulle seriost inte fixa en dag i deras liv.
vi har hunnit med att se dessie (fruktansvart stalle va tyvarr tvugna att overnatta dar. fult o pain in the ass till taxichaffisar plus bedbugs), lalibela (oh my, favoriten. sjukt vacker harmonisk stad uppe bland bergen o riktigt vackra klippkyrkor) bahir dar (mysig turiststad. tropiskt o varmt precis vid lake tana) gonder (ocksa mycket fin stad omgett av berg, sag gamla palats, slott, kyrkor o gelada baboons men jobbigt folk som bara forsokte lura en).
idag har ja o laila varit pa shero meda (stor marknad) o shoppat eller ja har shoppat vet inte hur ja ska fa hem allt men laila har en stor vaska har ja sett hehe. ikvall blire partie den sista natten i landet, apamerikanerna hanger med. vi ska till mitt favoritstalle med traditionell dans en sista gang :( kommer verkligen sakna det!
snart ses vi ska bli sa himla gott o fa traffa er igen!
kram
söndag 25 april 2010
fredag 23 april 2010
Fieldtrippen!
Det var skont att lamna regninfernot i Addis (borde va den varmaste tiden nu men de e tydligen en fortidig miniregnperiod som dragit in) Forsta stoppet blev Awassa eller Hawassa valj sjalv, den andra storsta staden tror jag. Jattefin stad, ren o lugn ligger precis vid en sjo som heter lake awassa. Under tiden gunilla o goran hade moten tog vi oss en narmare titt pa djurlivet i omradet. Getnet en festlig typ fran en av HIV/AIDS organisationerna som vi besokte visade oss runt. Fanns hur manga storkar som helst i Awassa, overallt stod dom o sjukt stora e dom. Storkar e deprimerande djur, de bara star helt apatiskt o glor skalliga me lite fjun pa hjassan o sa har dom en pung pa halsen. Vi fick mata apor me notter, jattesota svartvita apor me en stor vit tofs pa svansen. Sen akte vi ut me bat o sag flodhastar som bor utmed sjon, de va maktigt. tre stycken sag vi.
Efter att vi spenderat natten i Awassa akte vi nedat landet, de va sa vackert vi bara satt o gapade o tog tusen kort. Helt gront o exotiskt, hoga berg o dalar. Det var afrika! Vi akte till ett stalle som heter Burji, verkligen ute i nowherere uppe balnd bergen. For att komma dit fick vi aka pa grusvag i ett antal timmar o pasera hydda efter hydda. Vagen va sadar rod ni vet. Situationen i Burji ar sa att eftersom de ligger sa nara Kenya ar det manga unga som tar sej over gransen i jakt pa mojligheter (de har varit svalt o elende i Burji pga torka o okunskap om odling osv) nar de senare atervander har de mycket troligt smittats me hiv under tiden de varit borta vilket de da for in i sin nya familj. Organisationen vi besokte jobbade me att skapa battre forutsattningar for folk att tjana pengar, starta upp en liten business for att undvika att folk drar over gransen. De hade bla syskola for kvinnor som jobbat som prostituerade o hade hiv, de far pa sa vis verktygen att klara sej sjalva da de sen kan salja kladerna de syr. Vi satte oss utanfor lokalen dar organisationen var nar de andra intervjueade formanstagarna o efter en stund hade vi en publik. Gamla som unga hade satt sej ned for att glo pa oss. De sa ingenting inte ens nar vi forsokte kommunicera me dem, de ville mest bara glo. De va lite speciellt minst sagt. Nar vi gick nanstans hade vi en hel hop av kids som foljde efter oss, skitsota. Inga ferenjis (utlanningar) som brukar komma dit uppenbarligen. De skrek CHINA!! efter oss, de e valdigt manga kineser i etiopien de kommer o bygger om vagarna vilket ungarna maste hort pa radion eller natt, de vet troligen inte hur en kines ser ut o utgick fran att vi va de haha. Kollade pa lite jordbruksprojekt som fanns for att starka matsakerheten i omradet innan vi akte darifran.
Efter overnattning pa stadens enda hotell akte vi tillbaka till Awassa med vissa mellanstopp. Vi passerade en kafferegion massa kaffebuskar overallt, underbart! Stannade o kopte pa mej natt kilo farska kaffebonor. Kaffe e sa gott i detta land, stark o smakrikt. Nar vi kom tillbaka till staden akte vi till andra sidan sjon o besokte en kvinna vid namn sister Donna. En amerikansk katolsk kvinna som ensam bosatt sej ute i bushen for att ta hand om foraldralosa o utsatta barn. Hon bodde under extremt enkla forutsattningar i ett stenhus me getter o far inomhus. Maste ha valdigt stark overtygelse o tro for att palla ett sadant liv. Hade last nangang for tio ar sen i en tiding att 4 miljoner barn dor i Afrika varje ar pagrund av svalt o efter det hade hon bestamt sej. Hon var tydligen bara 58 ar men hon sag ut att vara typ 70. Det var dock fantastiskt att se hennes karlek o omsorg om dessa barn. Sister Donna va valdigt respekterad o accepterad i de boende i samhallet. An salange var de inga barn som bodde dar permanent, de funkade som sa att barnen va utplacerade hos vardfamiljer eller slaktingar men kom till henne under dagen dar de far mat o undervisning. Hon berattade att vissa av barnen sa sma som 3-4 aringar blivit sexuellt utnyttjade. Ett mycket givande besok.
Det blev mycket tid i Awassa, kollade pa ett HIV/Aids projekt, ett center dar hiv smittade kvinnor fick komma o lara sej o sy, sticka o virka bla o en organisation som arbetar med handikappade
Vi bodde pa ett riktigt ratthal, en dag nar sara o jag skulle lagga oss i vart rum sa kryllade de av kackerlackor i rummet men mest i var sang!! Skabbigt, nar vi lyfte pa madrassen var de ett kollektiv darunder. Vi bara vagrade sova sova dar o tvingade goran o byta rum me oss. En annan kvall fanns de ingen elektricitet, vi fick ha stearinljus tanda men nar vi ligger o smapratar sent den kvallen hor vi hur nan borjar hetsigt banka pa vart fonster skrika massa o gora massa konstiga rorelser. Vi blir skitradda, tror de e nan full galning som ska komma in o sla oss. Vi skriker, ja far panik o rent reflexmassigt far ja for mej att lamna sara ensam o fly in pa toaletten. Glommer dock att ja ligger i en sovsack o faller ned fran sangen o slar i mina knan.. (visar hur man reagerar i obehagliga situationer, fly bara) efter ett tag hor vi att gubben skriker "chama chama" vilket betyder ljus.. o vi kopplar att kanske strommen e tillbaka vilket den ocksa va. Mannen som skramde ihjal oss visade sej vara vakten som trodde att vi somnat med ljuset tant o ville vacka oss sa de inte skulle borja brinna. Hmm tror ju de hade rakt o knacka pa dorren eventuellt. Langesen ja va sa radd haha.
Maste bara beratta att de finns en etiopisk lopare som hor o hapna heter Fita Bayisa vilket latar som.. ursakta spraket men fitta bajsa, nagot som Yoseph tyckte va extremt roligt, dessvarre visste han bara va ordet bajsa betydde pa svenska. Da o da under resan skrek han "fita bayisa, fita bayisa fita bayisa " Knappt kul..:P
Helgen har varit micket bra. I fredags va ja o sara pa en traditionell etiopisk restaurang me injera buffe, livemusik o uppvisning av traditionell dans. Sa himla bra bra. Dansen va balnd de basta o konstigaste ja sett, skulle kunna va ja sjalv som kommit pa rorelserna. De som dansade va sjukt duktiga, de visade upp olika danser fran olika delar av landet. I slutet gick de runt bland folket i lokalen o forsokte fa dom o dansa me. Saklart kommer en fram till mej o ska ha upp mej men ja total fegar!! (de va faktiskt sjukt mycket folk dar o dansaren va sjukt het..)
Igar vare serious shopping pa merkato (afrikas storsta marknad) o pa kvallen reaggekonsert. Fick utlopp for 2 manaders avsaknad av dans o rorelse. Sa himla gott o dansa till reagge, riktigt skont rastafarifolk dar. Kommer verkligen sakna att inte kunna ga pa sanna stallen.
En kvall har i veckan nar ja gick hem fran internetcafet, hor ja att nan ropar tjenare tjenare, stannar till o borjar snacka me en etiopisk man som bott i sverige i 15 ar. Det visade sej att han bott o gatt pa viebacks folkhogskola en mil ifran malmback, han hade aven bott i nassjo o i motala. Det var ju lite roligt, vi skrattade at det. Tank att varlden kan va sa liten ibland.
Forovrigt har ja lyckats avmagnetisera mitt bankkort o sparra pinkoden till mobilen. Bra jobbat julia!
Ska foroka lagga upp lite bilder sen ska ja ga hem o klia pa mina myggbett! Yes
Massa kramar!
onsdag 21 april 2010
Lite sur o sa..
Egentligen ar ja jatteglad o allt ar verkligen hur bra som helst forovrigt men just idag ar ja lite sur o irriterad men mest for att de e surt vader o smasegt pa praktiken. De gor ju som bekant om vagen som ja maste korsa varje dag for o komma till kontoret o nu idag vare varre an varst, slar alla rekord massa jord o gravmaskiner o hej o ha! De har gravt tre stora djupa diken som man maste hoppa over o idag regnade de massa vilket innebar att all jord forvandlas till en harlig lervalling som e hal som snor. livsfarligt!! skulle forsoka hoppa over diket men nar ja skulle landa pa andra sidan sa halkade ja i leran o tar emot me mina hander, armar o mina dagen till ara nytvattade brallor (observera, hor som inte till vanligheten att ha rena byxor.. orka tvatta!) HELT geggig blev ja o under mina skor fastnade flera lager av lera som forokade sej for varje steg ja tog. skitlang blev jag ioforsej.. brukar inte svara, men vid de har laget kom de langa ramsor av inte de allra finaste orden ur min mun. pa vagen till minibussen kommer en skoputsare som sett hela min lilla uppvisning springades over gatan o ber att fa tvatta mina skor. Ja som inte brukar vilja att de gor de for ja tycker de ar fornedrande pa nagot vis gor ett undantag for detta extremfallet. Men ja tycker de ar pinsamt aven om de egentligen ar en riktigt bra grej faktiskt da det genererar inkomst for killen men hursomhelst nar ja star dar som en primadonna utmed den hart trafikerade vagen me foten upphojd pa en piedstal samtidigt som ja forsoker torka bort skiten pa handerna me en vatservett kommer SAKLART tva snubbar fran kontoret o gar forbi. Sa typiskt, de tanker sakert att ja inte pallar skit under naglarna haha.. Har lite angest for ja har nagra dar kvar pa praktiken o javet att de kommer regna varje dag bara for de. Finns som ingen annan vag att ga tyvarr. En dag kommer jag nog kanske skratta at det har.. men idag vill ja va lite bitter
Vi har hade en helt fantastisk fieldtrip till sodra etiopien, gransen till kenya. sa himla lyckat vare. skriver snart o berattar mer..
Kram pare
tisdag 13 april 2010
Jag har sett flamingos!!
Har inte kant mej helt hundra i magen :O stannat hemma fran praktiken ett par dagar for att vara pa den sakra sidan. Det sanitara forhallandena pa kontoret ar inte de basta, toalett utan fungerande spoleffekt vs ett hal i marken.
Igar va vi ivag pa en jazzkonsert me en minst sagt spexig london/etiopien/italienare. Det var faktiskt riktigt lyckat, ar inte overfortjust i jazz annars men detta var jazz med african beat o rastasangare lovely!
Helgen va harlig! Vi akte antligen till Lake Lagano, den enda sjon i Etiopien som man kan bada sakert i (pga bilharzia). Tog aslang tid att aka dit typ fyra timmar i sjuk varme i bil utan AC , vi svettades hyffsat. Hade en chaffor som inte kunde engelska. Vi har nog blivit lite citygirls, lite mesiga av oss iaf nar det galler insekter. Finns inte sa mycket av den varan for att vara arlig har i Addis, behover liksom inte ens anvanda mitt myggnat. Klimatet var annat vid Langano. Varmt, fuktigt o flugor, malariamyggor, spindlar osv osv. Antar att de e sant som hor till at va i Afrika.. en natt stod vi ut iallafall. Det va mysigt att va vid en sjo, upplevelsen blev dock mindre trevlig da vi blev forfoljda av ett par efterhangsna indier. Sondagen pressade vi pa stranden, badade i det bruna men varma vattnet. I vanlig ordning brande vi oss (iaf jag) har lite blasor pa mina armar nu hehe. Innan vi akte hem akte vi in i en nationalpark som heter Abiata-Shala som lag i narheten. Det var sa fantastiskt vackert o maktigt dar. Precis sadar som man forstaller sej Afrika, torrt, varmt o fullt av lejonkungentrad ni vet ett sant dar som Rafiki bor i. Vi akte runt dar i terrangen fick se tva stora sjoar, farglada faglar, vardsvin, strutsar o gaseller men bast av allt... jag fick se mina kara flamingos! Trodde knappt det va sant. Har gillat flamingos andasen den dar dagen da jag sag dem for forsta gangen i Boras. Det var fullt av dem, alldeles rosa vare. Tyvarr blev det bara pa avstand for de flyttade langre o langre ut i vattnet nar vi narmade oss men det gjorde egentligen inget var bara glad att vi fick se dem overhuvudtaget. I parken fanns ocksa varma kallor fran en gammal vulkan. Vattnet kokade, det var fullt av manniskor som bodde i omradet som var dar och tvattade klader, sej sjalva o lagade mat exempelvis kokade majskolvar. Skitsmidigt de behover inte samla ved ens. Lag uppatna majskolvar utspridda lite overallt. Massa barn dar som bara foljde efter oss vart vi en gick. Sa fort de horde var bil kom det masssa kids springandes fran intet.. Det ar sa konstigt att tanka att de bor dar o vaxer upp dar, i sma basthyddor. Troligtvis gifter sej dom dar o fortsatter sina liv dar, mojligheterna till annat liv ar inte sa stora. Det ar sa langt ifran varan verklighet, min uppvaxt. Besoket dar var latt ett av det basta sen vi kom till Etiopien. Helgen fullbordades da vi pa hemvagen i solnedgangen stoter pa ett helt gang med sakert 15 kameler. Da ville man nastan grata det ar festliga djur. Resan hem var lang det hann bli morkt o sa.. finns ju inga lampor utmed vagarna o det ar mycket som man kan krocka med; kossor, getter, far, asnor, hastar, hundar, manniskor for att namna nagra. Vi klarade oss dock denna gang. Var ratt gott att komma hem Addis ar ju vart hem nu i etiopien, det ar det som vi kanner bast till. Tyvarr hade toaletterna o duschen pa var vaning gatt sonder under tiden vi var borta, allt "avfall" hade tydligen runnit ned i ett underliggande kontor, hehe trevligt!
Onskar ja kunde lasa kommentarer ni som kommenterar skriver ehmm.. datorerna har vill tydligen inte att jag ska fa lasa:(
Love!
torsdag 8 april 2010
faltarbete, rastapojkar o machomen..
Varning varning for ett for langt inlagg! Las bara om du ar intresserad. Kanns som de har hant endel den senaste tiden. De gillar vi. Tiden gar sa fort sa fort, tror de tar ett gott tecken att man trivs. Typ tre veckor av praktiken sen vara tva sista resveckor. Jag och Laila far lov att resa pa egen hand efter att david flydde landet. Hade varit nice med ett manligt bihang nar man fardas, men men vi ska nog klara oss. Det kanns ganska lugnt faktiskt aven om de vi pratar med sajer att vi verkligen maste som hyra en lokal karl som ska aka med oss.. tror att det beror pa att tjejer aker inte ensamma hur som helst har o sa.
Igar var jag och Fana ute pa faltet i Akaki Kality. Vi gjorde da vart andra forsok med intervjuer till sucessstories som vi ska skriva. Det blev verkligen en heldag och vi fick se alla stallen dar de bedriver sina projekt. Forst en ABE skola (Alternative Basic Education) dar marginaliserade barn och ungdomar far chans till utbildning. Tillexempel ar skoltiderna mer flexibla, de har fler skift sa att barn som maste jobba for att hjalpa till med familjeforsorjningen anda ska fa en mojlighet att fa tillgang till viktig kunskap som de annars skulle missa. Klasserna ar mindre, lararna mer pedagogiska och de forses med skolmaterial som de I statliga skolor maste betala for sjalva vilket bidrar till att manga faktiskt inte har rad att skicka sina barn till skola. Vi pratade med tre ungar (eh eller Fana gjorde eftersom hon kan amarinja.. jag stod for filmandet o latsades att jag hangde med i konversationen, kandes lite trakigt!) Vi traffade ocksa en papa och en mamma som hade sina barn i ABE skolan. Mamman berattade att deras familj levde pa hennes mans pension som ar 200 birr i manaden. 200 birr ar typ 100 kronor. For det ska en familj pa fem personer klara sej pa en hel manad ,kan ni forsta?! Men hon sa att hon garna kan ga hungrig bara hennes barn far lara sej sa att de kan ta hand om henne nar hon blir aldre. Blir nog mer eftertanksam nar man hor saker som detta , for har slanger vi oss hyffsat vilt med vara 100 birrsedlar som de nastan vore ingenting varda. Vi fick aven mojlighet att prata med en av lararen. Sedan fick vi se ett urban agricultural project dar ett kvinnokooperativ odlade kal, morotter, potatis o radisor pa en mark som skankts till EDA fran regeringen. De arbetade dar fran typ 7-17 alla dagar utan sondag o delade pa fortjansten av skorden. Vi fick se andra kvinnliga smaforetagare som fatt startkapital av organisationen till att driva sma bodar dar de bakade o salde injera (pannkaksbrodet de ater till maten) , kryddor och froer och linser osv. En kvinna hade kopt in ett biljardbord dar man kunde betala 6 birr for en timmas spel, hon salde aven lite lask. Hon sag jatteung ut men det visades sej att hon hade tva barn varav den ena var tio ar gammal.. En annan kvinna dar berattde att hon blev bortgift nar hon var 16 ar..!! Hennes lilla dotter blev min van, ville garna pussa o krama mej. Mamman undrade om jag ville ta med henne hem hehe.. vilket jag ioforsej inte hade haft nagot emot for hon var urgullig! Efter det visade de oss en bondgard dar de tranar farmare I djuruppfodning o jordruk samt en halsoklinik dar invanarna for en mycket liten summa kan fa tillgang till vard. Jag och Fana var totalt slut efter denna intensiva dag, men det kandes helt klart givande att fa chansen att med egna ogon se allt det som vi last om o sa.
Fana ar bara kvar denna veckan, sen ska hon ut och resa runt i tva veckor. Hon kommer tillbaka till kontoret min sista praktikvecka. Kanns riktigt riktigt surt, hon e sa skon o vi har samma typ av humor! Blir sega dagar har i bunkern utan henne :-( De andra har pa kontoret ar som inte speciellt sociala, de kan inte engelska sa bra gissar att de ar darfor. Tror anda det kommer ga ganska fort for jag har fatt en ok uppgift att sysselsatta mej med, ska skriva ihop en organisations profil.
Pasken var bra, gott med ledighet ju (betyder massa mat!). Var i en orthodox kyrka en kvall dit biskopen kom o vandrade runt i procession. Alla var kladda I vitt o vi fick tanda ljus det var fint. I sondags hangde vi med Abraham och Semere till en protestantisk kyrka. Lite annorlunda, prasten dar hade tydligen varlsdrekordet i att skratta (2,5 timme hade han skrattat) under predikan gick han runt och skrattade o vid ett tillfalle kom han fram till banken dar jag o Laila satt och tittade pa oss och skrattade hogt minst en minut.. ALLA i kyrkan tittade pa oss de va lite pinsamt! Efterat blev vi hembjudna pa lunch till Abraham, hans mamma o bror. Fick massa god mat o kaffe (varldens godaste kaffe finns i detta land). De bodde valdigt trangt, ett litet rum pa tre personer.
Vi klamde aven in ett besok pa en stor massa (exhibition) dar det var marknad, filmfestival och tavling i olika traditional dance fran olika regioner i landet. Det var festligt! Traffade pa nagra rastapojkar som ville att vi skulle komma pa en utstallning om global warming som de ska ha nan gang om tva veckor, gav darfor en av rastapojkarna mitt nummer sa att han ska kunna ringa nar de blev dags. Han ringde dock redan samma kvall, bara for o prata antar jag. Det samtalet kan nog ha varit ett av det roligaste jag haft i mitt liv. Han bara:“Hello? Julia?! Were you sleeping HAHA?! You were sleeping HAHA!! “ Jag forklara lugnt att det gjorde jag visst inte.. han fortsatter helt random “when I came home this night a donkey had died.. you know a donkey? We took it out in the forest to feed the hyenas.. now I’m all alone in the forest and waiting for the hyena.. there’s a waterfall here and I have my monkey, a light and a small ipod.. I’ve been smoking weed, do you smoke weed? I do it for confidence.. only for confidence! You have to come and visit and see my life!” Sen borjade han snacka om at than var vegetarian och alsksade djur o natur. Jag skrattade ungefar hela tiden, onskade honom lycka till och att han skulle akta sej for hyenorna, de ar farliga har jag hort.
I mandags gjorde vi en utflykt till Nazareth och Sodere tillsammans med en etiopienamerikan vi traffat pa vart stammisfik ehehe. Hjalpes vilken manniska, macho machoman!! Innan de fa gangerna vi traffat honom har han sett anstandig ut men nar han hamtade upp oss hade var det en outfit bestaende av: rod bandana pa skallen, solglajjer, stort skarp, spannislinne, vast samt bicepsarmar med tattueringar..haha seriost? Jag dog lite. Vi skrattade mest at honom an med honom for han hade minst sagt speciella asikter. Han tycke illa om o var radd for feta manniskor i USA, indier kunde han inte med o langa kvinnor hade han problem med samtidigt som han var valdigt man att poangtera att han var valdigt openminded.. hur detta gar ihop vet jag inte. Vi fick allafall lov att se nya omgivningar o bada i varma kallor omgivna av en oas av gronska dar det kryllade av apor. Landskapet runt omkring var sjukt torrt men vackert, hoga berg o dalar. Folket dar bodde faktiskt i sma runda basthyddor.
Lars var forelasare fran Jonkoping ar har I Addis nu, han kom hem till oss o sag hur vi bodde haromdagen sen gick vi o kakade o pratade om vara upplevelser hittills. Han ar gammal dokumentarfilmare sa han ska tydligen filma oss o klippa ihop till IA ettan sa de kan se hur de kan va att gora praktik typ.. ehmm!?
Nu ska jag verkligen verkligen sluta skriva.. hoppas ni har det bra hemma. Heja varen!
Nyp o klem!
söndag 4 april 2010
David lamnar landet hemska saker!
söndag 28 mars 2010
Varm, varmt, varmt!!
Idag ar en riktigt lugn sondag vilket kanns skont. Har varit febrig o ont i halsen ett par dagar nu, hoppas de ger me sej snart. Vi ar lite ruttna i magen emellanat, borjat slappna av me maten mer o mer.. orka va forsiktig nar de finns sa mycke gott o ata!:) Handspriten som anvandes sa frekvent i borjan anvands allt mer sallan. Fast jag tycker det ar lite komiskt att det var forst nar jag kakade indiskt har som jag fick riktigt ont i magen..
Praktiken rullar pa, brukar va pa kontoret fram till lunchtid men vi har aldrig sa mycket att gora sa vi snackar mest. I tisdags va vi ute i Akaki Kality (en forort till Addis dar manga fabriker ar belagna vilket gjort att massor med manniskor soker sig dit i jakt pa jobb, detta har gjort att mycket sociala problem har uppstatt) for att gora vara intervjuer.. trodde vi allafall. Nar vi kom till kontoret dar sa hade de samlat ett tjugotal personer som de troligen ansag vara mest lyckade genom projekten. Vi hade ju raknat me personliga moten och inte en hel skara i samma rum. Blev lite irriterade att bossen inte forstatt vad vi menade! Manniskorna stallde sig upp en och en berattade om vad som forandrats i deras liv sedan de kom i kontakt med EDA. En del blev valdigt kanslomassiga nar de pratade om sitt forflutna och borjade grata till foljd. Sa fort en borjade grata sa var det fler som borjade snyfta i sympati. Det var fint men det kandes jobbigt att de skulle behova sattas i den situationen. Forstar ju att det ar fruktansvart obekvamt att behova prata om sadana jobbiga kansliga saker infor en hel grupp. Samtidigt kanner vi att man da inte heller ar helt arlig. Speciellt inte nar grundaren av EDA sitter med i rummet. Sa det blev en hel del tacksamhetsforklaringar till organisationen hela tiden. Att de holl inne pa endel information bevisades nar en kvinna kom fram till oss efterat och berattade att hon var HIV positiv, det ar ju inget man haver ur sej infor en samling. Vi ville ju veta mer om bakgrunds historian till folk men det kandes inte rattvist att fraga om det vid ett sant tillfalle. De snackade amarinja sa jag fattade noll, men Fana som forstar antecknade under tiden. Ibland oversatte bossen till engelska. Enligt Fana passade han da aven pa att overdriva deras berattelser till forman till EDA. Lite komiskt! Hon gillar inte honom, tycker han fjaskar for henne for att vinna givare fran hennes organisation i Kanada. Kan nog stamma for med mej kanns det som han endast tackat ja till att ha en praktikant ar for att han sedan i utbyte ska fa aka eller skicka sin personal till Sverige pa utbildning. Hursomhelst ska vi aka tillbaka till Akaki Kality igen ensamma den har gangen och gora nya mer ingaende intervjuer. Hoppas det gar battre.
Det borjar bli varmare och varmare. Tidigare har det varit mer behagligt som en svensk sommar o regn ibland faktiskt men nu ar det svettas som galler. Klagar inte.. Vi har en pool som vi brukar aka till nar vi vill visa lite hud. Annars roar vi oss me shopping o hoglasning a la laila.. nar skonlitteraturen tryter sa far man losa det pa sa vis vilket e mycket underhallande :) Laila ar en utmarkt talbokslaserska. Pa tal om shopping sa blire endel.. redan uppe i tre par skor, fem sjalar o typ 15 orhangen o mer lar de bli yes!
Ska forsoka lagga upp bilder pa rastaharet som ja hade ett tag. Hittar ingen sladd till kameran de e darfor de drojer.. not!
Nu ska jag kila hemat o vila mej. Hoppas ni mar bra!
puss o kram!
ciao
lördag 20 mars 2010
Vi kommer bli feta..
Amarinjan borjar ta sej.. eller inte! Jattesvart ar det men nagra enkla fraser vagar man slanga sej med. Alla vill o forvantar att vi ska lara oss kanns det som.
Vi har det riktigt riktigt bra har. Det rullar pa o vi borjar skapa oss rutiner o sadar. Ser inte bara fattigdomen nu som jag forst i borjan gjorde, det ar skont!
Vi kommer bli feta under var vistelse har for vi ater snaslost mycket. Vi har inget kok pa vart guesthouse sa vi kakar ute hela tiden. Mat ar valdigt billigt har, melllan 10 till 30 kronor for en maltid. Beach 2010 far man helt enkelt glomma men det ar sa vart det. Den som sa att man gar ner i vikt i etiopien ljog. Trodde vi bara skulle ata deras traditionella mat, Injera en slags jast pannkaka som man ater med olika saser eller grytor. Grejen ar den att italienarna ockuperade landet nagra ar pa nittonhundratalet sa arvet fran dem ar lika med pasta o pizza :) Kakar formodligen mer pasta har an hemma (vilket ja gor ofta..) Igar sa snubben som typ ager vart guesthouse till mej: "I think youre getting fat.." Haha, de ar sa arliga har! Herregud, mycke matsnack skulle dock kunna skriva sa mycke mer.. har inte ens kommit till desserten an liksom men tror ni fattar.
Praktiken ar sa mycket battre vilket ar sa himla harligt. Sa bra ar den inte men jag har fatt en kompanjon. En kandensisk volontar kom i mandags. Var helt annorlunda da, bossen var typ jattetrevlig o vi fick varsta introduktionen till organisationen o sa vidare. Formodligen hade han vantat med sadant till hon kom men blir bara sa stord att han inte kunde bemodat sej att tala om for mej att hon skulle komma. Jaja jag och Fana som hon heter ska jobba tillsammans med att gora ett dokument med deras best practices, best achivements o success stories som EDA kan ge ut till eventuella nya sponsorer o sa. Fana ar riktigt bra, kanns roligt med sallskap. Hon ar fodd i Etiopien men flyttade till Kanada nar hon var sex ar. Nasta vecka ska vi ut pa faltet, formodligen till Akaka Kality som ar en forort till Addis dar mycket arbete bedrivs. Vi ska intervjua mammor, barn o larare om hur deras liv forandrats sedan de kommit i kontakt med Emmanuel Development Association. Langtar tills man far traffa manniskorna som jag tidigare suttit o last om sa mycket i min bunker till kontor. Min handledare startade organisationen for drygt tio ar sen. Han var sjalv halvt foraldralos, hans pappa dog nar han var tva och hans mamma var mycket fattig. Han fick lov att ga i skolan men de hade inte rad med skor, ibland kom han hem med blodande fotter och grat. Hans mamma trostade honom och sa at honom att vara stark, lara sej mycket och hjalpa andra. Detta fanns kvar i honom, han studerade hart o langt senare grundade han Emanuel Development Association. Det var inte latt i borjan, manga var emot men atminstone Gud var alltid med, darav namnet Emanuel.
Sen vi flyttade ar det lite narmare till parktiken, behover bara ta tva bussar istallet for tre som innan. De haller pa att bygga om vagen dar jag hoppar av for att ga till kontoret, varje dag ar det varre o man funderar hmm hur ska jag ta mej forbi den har gangen. Ar som en hinderbana att korsa stenbumlingar, gravmaskiner o lera. Sticker ju ut lite ocksa spm blekansikte, manga som glor pa en o halsar eller ropar ferenji som betyder typ utlanning. Har om dagen nar jag vantade vid vagen akte en skolbuss forbi varav kidsen haver sej ut genom fonstret o skriker "hello white bitch!!" haha ursakta? Annars ar det ganska lungt, kanner oss trygga.
Borjar kanske trottna lite pa stadslivet, hetsen o trafiken. Vore skont att byta miljo, nasta helg ska vi kanske aka ivag till lake Lagano, enda sjon man kan bada i har i landet. Addis Ababa som stad ar ganska ful o smutsig, tror jag laste nanstans att det ar den tredje smutsigaste staden i varlden (Dhaka pa forstaplats). Finns sa mycket slumkvarter, tiggare o gatubarn. Det ar fortfarande otroligt jobbigt att se sma o smutsiga barn leva sina liv pa gatan.
Vi har umgatts med tva muntra amerikaner tva kvallar i rad nu. Barret o Tyler som bodde pa samma stalle som vi. De ar har i Etiopien for att studera apor, vilket de ocksa gjort i tio manander. De bor i talt pa ett camp ute i nowhere o studerara apflocken dag ut o dag in. Lite speciellt men kul att hora deras facsination for dessa apor, som tydligen alla har egna personligheter o sa vidare.. Igar tog de oss pa en lite barrunda har i omradet, vi slutade upp pa temptation bar som ligger jamte vart boende (tyvarr, kanns som dansgolvet ar i vart sovrum varje kvall for musiken e sa hog). Amerikanarna drog tillbaka till sina alskade apor imorse sa nu e de bara vi fyra igen.
Idag har varit en riktigt rolig dag. Borjade dagen med omelett o farsk juice till frukost sen blev det nationalmuseumet med en personlig guide som va kompis till en kompis pa saras praktik. Han guidade oss genom alla vaningar o vi fick se Lucys skelett, fast tydligen var det inte den riktiga Lucy for hon fanns av nagon anledning i USA dallas for att vara exakt, weird! Efter museumsession ville var guide ta kort med oss och han pa en fotostudio, vilket resulterade i galet arrangerade bilder dar vi maste posa som tusan. Sen fick jag o sara for oss att vi ville fixa haret me fletor o grejer. Hamnade pa en beautysalong dar vi blev ompysslade.. eller inte. De var sa sjukt hardhanta, nar de tvattade haret kandes det som harbotten blodde. Onskar att jag kunde saja att det var vart det.. men jag ser nog inte riktigt klok ut. David sajer att det kanns lite Thailand over det hela vilket inte ar bra. Naja kostade bara 25 spann iallafall o det kan ju va kul att testa natt nytt, haha!
Nu ska vi forsoka hitta hem i det afrikanska morkret, ska spegla mej o skratta at mitt nya har, sen blir det film tillsammans. Kopt en massa piratkopierade varianter.
Saknar er darhemma. Horde att varen ar pavag, nice!
Karlek!
torsdag 11 mars 2010
Addis life
hello, nuhar jag forsokt lagga upp detta inlagget sakert tre ganger men internet har ar inte de basta.
Nastan tva veckor har passerat har i Addis, har kommer ett lotet livstecken fran mej. Hej! Jag mar bra men de fosrta dagarna har varit omtumlande forsta dagar maste jag saga. Speciellt kanslomassigt! Som jag namnde tidigare ar det svart att inte bli illa berord av fattigdomen man upplever. Aven om det inte e forsta gangen jag e i ett utvecklingsland sa har jag har verkligen reagerat starkt. Sager som sara, det ar som ett slag mot hjartat varje gang man ser ett tiggande gatubarn med hungriga ogon, barn som tvingas arbeta som skoputsare istallet for att ga i skolan eller leka, unga kvinnor som uppgivet sitter pa gatan med spadbarn i famnen. Eller manniskor som helt sonika lagt sej ner for att sova mitt pa en trottoar. Det har varit tufft och man har kannt sej som nedstamd och funderat pa hur man ska hantera detta. Jag gissar pa att man vanjer sej, vilket ocksa kanns sa fel for jag vill inte acceptera!
Har varit pa praktiken nagra dagar nu. Kontoret ligger som pa en bakgard, jag har fatt ett eget litet kontor.. ( las bunker) Kanns inte helt klockrent annu, vad jag faorstatt ska jag arbeta med att skriva best practices fran deras projekt men for att gora det maste jag lasa in mej pa deras verksamhet. Sitter i min bunker och laser arsrapporter, 5-ars strategiplaner bla bla bla.. Kanns som nar var forsokskanin pa den dar kontorsbelysningstudien haha! Ganska speciell situation man forsatt sej i, hoppas verkligen det blir battre med tiden! Kontoret ligger nara ett sagverk och en moske (som forovrigt satsar pa boneutrop dagen lang woho) sa det blir ju inte tyst och trakigt allafall.. Organisationen ligger i en forort till addis vilket innebar att jag maste pa min egen hand ta sammanlagt 3 minibussar enkel vag, lite knepigt for man hittar inte sa bra och det star inte pa bussarna vart de gar utan man maste lyssna pa vad de ropar. Ibland har jag varit lite lost hehe men det gar bra att fraga folk da. Folk ar verkligen genuint hjalpsamma har.
Haromdagen bytte vi boende, trivdes verkligen pa det tidigare
Annars e vi friska alla. Hade en riktigt solig och varm helg, det gillas.
Miss you all! Take care!
onsdag 3 mars 2010
I'm here..
har en kvart att skriva, lite stressigt:)
Nu e vi framme i addis efter lite om och men anda.. vi missade anslutande plan i turkiet sa vi fick spendera ett dygn i istanbul, gratis hotell och allt. vi klagade inte, har lange velat se istanbul sa hann me blue mosque och haga sophia och lite turkisk shopping och kebab:)
Bor nu pa ett guesthouse i norra addis, funkar bra. har inte haft el pa rummet i nagra dagar nu sa vi far halla me stearinljus. Har regnat och askat endel men annars ganska skont och soligt! marks aven att staden ligger 2300 meter over havet nar man andas.
Folket har e sa otroligt vanliga och slaende vackra, tempot e ganska lugnt tycker jag. Det ar svart att inte bli paverkad av fattigdomen, ser mer och mer for varje dag. Kanns tungt!
maste ga, skriver snart igen
puss och kram!

